tisdag 3 juli 2012

Motgång och framgång

 Tara Caws

I år har trädgården invaderats av sniglar, och med det har hela min planering och tanke med hur det skulle se ut omkullkastats. Har tomma luckor i rabatter där jag skulle satt plantor jag dragit upp från frö, men det är helt omöjligt för de att klara sig. Antingen blir det i kruka eller så låter jag plantorna bara dö. Ja ni hör, lusten tryter.

Salvia officinalis

Vad gör man då? Jo, man utnyttjar situationen och börjar se över vilka växter som sniglarna inte gillar. För visst blommar det och gror i min trädgård, och det är väl det som är det viktigaste. Först och främst måste jag lyfta fram mina Pelargoner, som blivit styvmoderligt behandlade denna vår. Oavsett det blommar de för fullt. Plantor som inte klippts ner förrän runt midsommar, slösar redan med nya gröna skott.
I kryddlandet står både Kryddsalvian och alla myntorna säkert. Och jag som börjat ta bort de flesta myntorna (hade ju ganska många sorter för några år sedan, se tidigare inlägg), börjar nu fundera på smarta Myntarabatter. Med smarta menas rymningssäkra.


En av mina vårsådder är 100% säker från att bli snigelmat. Det är Pimpinell Sanguisorba minor. Sniglarna skyr de och jag har utan problem haft småplantor på marken där de stått i krukor och växt till sig. Pimpinell är en flerårig växt som i första hand används till matlagning. Bladen skördas under hela säsongen och passar i soppor, sallader och grytor, och ska kunna smaksätta både te och drinken. Den blir ca 60 cm hög och blommar i juni-juli. Blommorna är diskret brunrosa.
Så hur min trädgård kommer att se ut framöver ska bli intressant att se. Men den kommer fortsätta att leva med eller utan sniglar.
/Johanna

3 kommentarer:

  1. Läste just i tidningen att det här är värsta snigelåretsedan 2007.Och tänk det har jag förstått.För jisse så många sniglar jag tagit livet av.Men jag ger inte upp.Kram

    SvaraRadera
  2. Jag satt en stund igår och såg på när en fet mördare slukade ett ogräs (snärjmåra tror jag de heter). Jag var så fascinerad att jag först inte kom mig för att klippa honom. Han öppnade gapet som en anaconda och tycktes svälja halva växten i ett tag. När man ser hur snabbt de slaktar växterna i sin väg så blir man nästan förundrad att det finns något kvar i trädgårdarna överhuvudtaget...
    Trist för dig iallafall.

    SvaraRadera
    Svar
    1. Fast här prickar du in ett av argumenten FÖR dessa snuskdjur. De äter ju upp trädgårdsavfall, vissnade växter och varandras lik (det kan man väl se som renhållning). Jag ahr t.o.m. sett en hoper äta upp liket av en näbbmus som en av mina katter tagit. Äckligt, men det hade varit jag eller sniglarna som plockat upp resterna.
      Ha en bra dag
      Johanna

      Radera