2011- en tillbakablick

Allium blev MIN växt 2011. Jag är lite sen, så det ni alla andra redan upptäckt var nytt för mig. Hade satt spontanköpta lökar hösten innan, stora vita och lila. När de kom upp knockades jag helt. Allium är något man måste ha för formen, höjden och färgen. Naturligtvis har jag satt fler lökar i år.

Tulipa orphandiea flava

Hösten 2010 satte jag många botaniska tulpaner. Så våren blev fantastisk. Jag hade ju bara sett bilder på blommorna, så att gå runt i trädgården och upptäcka växtsätt, blomning och att även frökapslarna var vackra på vissa sorter, var vårens höjdpunkt.

P. Patulum

Årets pelargon blev vildarten P. Patulum, för sin växtkraft, för sin blomvillighet och för sin tålighet. På senhösten klipptes de enorma plantorna ner, sattes i mindre krukor och verkar fortfarande må bra. Ett tips om man vill ha lättskött växt i utekruka.

Lyckade möten är de som bara har fått träffas på tu man hand, utan alltför mycket påverkan av "vet-bästare", som jag. Nej, jag är inte duktig på planering. Men jag har alltid åsikter efteråt. De här orangefärgade liljorna gör mig irriterad. De skulle grävas bort för länge sen, men så ser jag de i ett annat perspektiv och så blir de kvar.

Årets misslyckade projekt var (som vanligt) Luktärt. Det gick bättre än sist, och som kan ses på bilden fick jag stora gröna plantor. Men när bilden togs var det i början av september och någon blomsterprakt var det inte att tala om. Är det 2012 som ska vara året jag lyckas?

Årets återvändare är myntorna. Jag hade runt 15 sorter tidigare, men de blev väldigt bråkiga och tog för mycket plats. Men trots att jag slet upp mängder av rötter hade den Bulgariska myntan lyckats hålla sig kvar. Under högsommaren blommade den så här fint tillsammans med den Mauretanska malvan. Och ja, den ska få stanna.

Önskar nu alla ett gott nytt år!
/Johanna