lördag 4 juni 2011

Allt förlåtet

Svor ve och förbannelse förra året över den gamla jättevallmon. Ja, den oranga. Vid blommning la den sig som en tjockfilt över de närmaste växterna. Vallmons blommor blommade liggande över trädgårdsgången och slocknade snabbare än vanligt. Så jag bestämde mig för att alla skulle bort. Flera visade intresse för att ta hand om plantorna, men i.o.m. höstrusk och den tidiga vintern glömdes det bort.

I år fanns det ännu fler orientaliska vallmon än vanligt. Jag lovade återigen ut de till alla grävvilliga, men efter blomning. De skulle klara sig bättre då... om de fick blomma klart. Men herregud, när de nu slår ut en efter en, hur ska jag kunna göra mig av med dem?

3 kommentarer:

  1. Ja, visst är väl Vallmon ljuvlig då den blommar :=) Det är efter det man vill gräva bort alla hängande, liggande blad.
    Ljuvliga bilder!
    Trevlig långhelg!

    SvaraRadera
  2. De får gärna vara om de bara står upp tills de dör. Står växthuset kvar? Har ju varit ruskiga tromber där uppe i landet hos dig.

    SvaraRadera
  3. Ja, det var inte så farligt just här hos mig. En del av växterna har blåst av men det är väldigt lindrigt mot för vad många andra drabbades av.

    Ha en fin start på veckan!

    SvaraRadera