söndag 15 januari 2012

Så kan det vara

Jag hade fått syn på en för mig ny växt som jag ville ha. Jätterams eller på latin Polygonatum x hybridum. En storvuxen vacker växt med böjda stjälkar. Blommorna hänger som ett pärlband längs med stjälken, i vitt och grönt. Det var på den fantastiska växtmarknaden i Alnarp jag nöp en kruka med en stor fin planta. Väl hemkommen med mitt fynd, planterades den ut på en avsatt plats. Innan jag åkte iväg på växtjakt hade jag läst in mig på att Jätterams passade i den skuggiga delen av trädgården, var känslig för vinterväta och att de svarta bären som kommer efter blomningen, är giftiga.

Några veckor senare, men fortfarande upprymd efter växtmarknadens alla växtinköp, är jag ute på promenad med hundarna och vad skådar då mitt öga? Jo, en stor Ramsplanta vid sidan av grusvägen! Nej men kan det vara möjligt? Jo då, nu när jag sett den första hittar jag ytterligare 3 stycken lika stora och fina. Man kan väl säga att den som letar den finner. Hade väl missat att den fanns vildväxande i södra Sverige...
Ha en bra söndag
/Johanna

1 kommentar:

  1. Visst är det tokigt ibland! Men så bra, att den växer vild. Den är oerhört vacker och frodig - ser verkligen inte ut som något som växer vilt...
    Ha det fint,
    Charlotta

    SvaraRadera